Isabelle

Måndag. Charles tyckte också att denna helgen gick ovanligt fort. Jag hann inte fatta att den ens hände typ. Kan inte fatta att det var så längesedan vi var i Chicago redan, haha? Verkligheten går inte ihop med min tidsuppfattning alls. Känner mig stressad över att jag bara har ett år här, haha.

 

Anyway, kom upp imorse och fick upp alla ungar och mätta och påklädda blev dem innan tvillingarna gav sig iväg med mor deras. Addie och jag gick ner till skolbussen och det var en helt galet vacker morgon. Det var inte ett moln på himlen och solen lös så här höstligt som den gör när den inte står mitt på himlen och alla färger som finns ute nu lös upp och jag ville bara ta en fem mil lång promenad. Men det fanns ingen tid för promenad idag. Jag gick tillbaka hem, åt min frukost, umgicks för länge med värdmamma så att jag missade bussen och tog en senare ner till gymmet och Charles. Jag kastade på mig mina nya training shoes (som jag för övrigt tror att jag älskar) och sprang upp för trapporna. Jag berättade för Charles om den SJUKA värken jag har i ryggen och han sa att det var träningsvärk från vår session i onsdags, men hur kan den komma så himla sent? Han bara skrattade åt mig men fuck, it really hurts. So bad verkligen. Mina abs gråter ju också så fort jag rör mig. Charles kör ett heeeelt annat stuk än vad Derek gjorde och jag vet inte om jag gillar det eller inte ännu. Jag var mycket, mycket tröttade efter en session med Derek, men Charles känns lite mer seriös. Så jag vet inte. Men vad jag gillar med Charles är att han har gjort ett träningsschema åt mig för hela denna veckan (olika varje dag) (haha, en del av torsdagens träning; "100 sit ups, just get them done". Älskar rakt på sak) och att han berättar VAD jag skall äta och inte bara hur många kalorier. Han ger mig tips. Skriver ner. Skriver listor. Derek brydde sig bara om hur många kalorier jag åt, inte hur eller när jag åt dem typ. Charles är lite mer strikt och vissa saker får jag bara äta en viss tid på dagen och inte senare osv. Jag älskar Charles, det kan jag säga redan nu. Jag önskar bara att Derek kunde komma tillbaka och lägga våfflan lite då och då så att jag får se att han mår bra. Det kändes förjävligt ett tag, men det känns bättre nu. Charles är för skön. Vi körde en del styrka och det sista körde jag spurten around the block för att komma tillbaka och kasta mig på golvet och köra styrka för att sedan springa igen osvosv. No rest. Älskade det upplägget. Jag trodde aldrig, aldrig att jag skulle säga det men jag har saknat att springa. Det var längesedan nu. Efteråt fick jag köpt mig protein powder, vilket jag har varit jätteskeptisk till men som jag nu har fått ge med mig att köpa. Jag gillade inte idén att använda såna grejer, men när jag hörde hur mycket protein man skall käka direkt efter sin träning för att hjälpa musklerna att återhämta sig så insåg jag att jag inte kommer att kunna äta det genom mat. Det smakar inge vidare, men det går ner. Vanilj och det. Jag gick sedan upp och testade mina nya running shoes på löpbandet, men har inte bestämt mig för om jag gillar dem eller inte. Jag skall ge dem fler chanser och se. Mina fötter gör fortfarande himla ont, men tjejen i butiken sa att de behöver forma sig efter min fot innan de är helt grymma.

 

Sedan åkte jag hem. Hemma hade jag fått i uppgift av värdmamma att organisera alla leksaker, vilket inte alls kommer att bli en lätt uppgift. Jag åt min lunch, duschade och sen tog jag mig ann mitt uppdrag. Jag hann en liten bit, men detta kommer inte att gå på en dag. Vi har så mycket boxar och så mycket leksaker och hälften har jag ingen aning om vart jag skall lägga det. Jag har försökt göra detta förut på eget initiativ, men har alltid gett upp. Jag gick ner med massor utav boxar med leksaker till the basement för att bli av med någonting. Det blir till att fortsätta med det där imorgon. Jag åkte sedan och hämtade mina tvillingar, vi åkte hem och lämnade bilen och gick ner för att möta Addie. Lagom till att bussen kom kom också värdmamma gåendes och ville gå hem med oss. Adrian ville gå en annan väg än vad Anderson och Addie ville så han och jag gick en längre väg hem och fick se sååå mycket halloweenpynt på vägen. Och på en gräsplätt utanför ett hus gick det runt två hönor helt fritt. Haha, chocken jag fick. Sen kunde vi inte sluta prata om the chickens som vi hade sett.

 

Vi kom hem och jag fortsatte med den evinnerliga tvätten och gjorde middag. Jag kokade lite mer ris eftersom vi redan hade lite left over och så värmde jag upp lördagens hot dogs och serverade det med färska grönsaker. Värdmamma skar pumpor och sedan åkte hon hemifrån för att åka på möte och värdpappa kom hem lite senare. Ungarna created a mess bland leksakerna och när jag bad de att städa så städade de precis så som de alltid gjort och som gjort att jag fått i uppdrag att organisera om; "Oh, here's a box, let's but everything in here"-stuket. Det jag organiserar kommer att vara förgäves. Ungarna åt middag tillsammans med värdpappa medan jag bäddade sängar och sedan gjorde jag mig ris med grönsaker och en kopp te innan jag gick ner på mitt rum. Så himla trött, skall sova med en gång. Min rygg dödar mig.