9 - 15 juni

Förrförra veckan, haha:
Det blev mycket förberedelser inför Addies födelsedagskalas som skulle komma att hållas under lördagen. Jag packade ett trettiotal gift bags till alla ungar som skulle komma och bakade småkakor och cupcakes i drivor.

 




I torsdags tog jag mig en vilodag från crossfiten och tog en promenad till byn, recoverysimmade en stund i poolen där och promenerade hem.


I love you, sissy. <3

Addie fyllde 7 år på fredagen. Tänk att det har gått ett helt år sedan jag skickade det där mejlet från Sverige till värdmamma för att önska Addie grattis på hennes sjätte födelsedag. För ett år sedan exakt visste jag bara att jag skulle komma till Seattle och den här familjen, mer visste jag egentligen inte. Så mycket tankar, funderingar och föreställningar man hade. Och så blev INGENTING som man föreställt sig, haha.


Till Addie köpte jag i present ett armandsset med Big sister- och Lil sister-armband, ett till henne och ett till mig så klart. Dessvärre tappade hon sin lilla Lil sister-amulett första dagen, haha.


Hon har börjat tjäna pengar för gott uppförande och när hon hjälper till med någonting och hon behövde en riktig plånbok. :)

Till det köpte jag också en hink med plastpärlor och pärlplattor som vi kan pyssla med i sommar.



(Foto: Crossfit Interbay)

Lördagen var det min första lördag utan att jag behövde gå till skolan. Mitt gym hade en BBQ i parken där också dagens workouts skulle hållas så jag stack dit och körde en utomhusworkout. Det blev lite sleighdragning med vikter, kettlebell swings, plankan och sedan spurten upp och ner för backen så klart. Riktigt kul! Jag fick också träffa många jag inte träffat förut. Dessvärre kunde jag inte stanna för the BBQ, utan fick istället bege mig hemåt igen för en dusch och lite fix innan jag drog med Addie och värdmamma till ishallen där Addies födelsedagskalas skulle hållas. Frozen theme så klart!





Det var något av det mest kaotiska jag har upplevt, hahah. Gosh, mitt huvud... Och en tog ju på sig ett ganska stort ansvar som värdmammas number one helper, men vi överlevde allting och Addie var väldigt nöjd efteråt och då är jag också nöjd. Värdmamma hade skrivit i inbjudan att föräldrarna gärna fick stanna och åka skridskor med sina barn, som en säkerhetsgrej, eftersom att vi inte kunde ta hand om alla barn samtidigt där ute. En av ungarnas kusiners mamma ville inte åka skridskor så jag fick i uppdrag att vara den som åkte med henne så jag fick mig lite excercise där på isen också.

Cupcakes som en stått och bakat i drivor serverades och vi öppnade presenter och gjorde allt det där och det slutade trots allt ganska lyckat även om jag höll på att bli galen både en och två gånger. En utav Addies vänner som var på kalaset ville hänga med oss hem efteråt på en play date så medan värdpäronen tog ena bilen iväg på sin date night med en gång så tog jag med mig mina egna ungar + en till och en massa kalasgrejer hem i bilen. Jag serverade de alla middag när vi kom hem och lät de leka tills kompisens pappa kom och hämtade henne. Vi såg barnprogram och sedan började processen med att försöka få ungarna i säng och ja, jag var FÄRDIG när värdpäronen kom hem och bytte av mig, haha.



Söndag: Under lördagens träningspass ute i parken lyckades jag tappa mitt smycke till min navelpiercing. Under Addies kalas och lördagen gick jag omkring med en hårnål i naveln, hahaha, och det var bra obekvämt så på söndagen var prio ett att hitta en piercingstudio där jag kunde köpa ett nytt smycke. Jag stack downtown och hittade en trevlig piercare i en studio och fick mig ett nytt smycke. Det fanns inga speciellt roliga så jag tog ett vanligt basic bara för att ha ett tills jag hittar något kul jag vill ha.


Älskade, älskade stad.

Denna söndag var också Father's day här i USA och så klart en mycket större deal än Farsdag i Sverige. Jag hade köpt boken The girl with the dragon tattoo till min värdpappa i present (sällan mina presenter inte har någon koppling till Sverige ;)). På kvällen var vi bjudna över till värdpappas bror på farsdagmiddag där också värdfarmor och -farfar var. Ikväll serverades det inget mindre än majskolv med steak och KRABBA. Och vem var frälst i allting? Yea, this life lover. Det var första gången jag åt krabba för sånt shit har en ju verkligen inte gett en chans innan. Jag äter inte sea food and I know it, men uppenbarligen gäller inte det längre. Jag hade lite svårt med det här med att krabba fortfarande såg ut som en krabba. Samma sak med en helgrillad kyckling typ. Då kommer djurvännen i mig fram och vill sätta stopp. Den delen hade jag lite svårt för, typ knäcka mig in i krabbans skal bara sådär. Men jag gjorde det, och gott var det.
Kommentera inlägget här: