24 januari - Melbourne

Pattelito i familjen spelar baseball i ett lag i Melbourne och har lyckligtvis två stycken familjemedlemmar som inte behövde jobba denna söndag och kunde komma och titta på matchen som ägde rum och sitta och skrika på svenska och kalla honom för just det pinsamma namnet Pattelito inför hans baseballvänner.


PATTE!

Så himla roligt. Noel och jag var de enda som kunde dra dit för att titta och satt och försökte förstå vad det var vi kollade på ens. Ingen förstod någonting av spelet men huvudsaken var att vi hejade på Pattelito och ropade på honom, varesig han gjorde bra ifrån sig eller gjorde bort sig (vilket vi inte heller visste vad han gjorde).

Vi åkte bussen dit men kunde skymta the skyline och innerstadens alla skyskrapor från planen och visste att en av dem var vår byggnad så vi gick till fots hem efter matchen. Törstiga på vägen i värmen så klart och det kändes givet med en stor kall längst med ån när vi kommit till stan igen. Fint.
Anna:

Hej!
Jag följde din blogg när du var au pair eftersom jag själv också var au pair. Och nu håller jag på och planerar en resa med working holiday visum till NZ och så upptäckte jag att du är ute på äventyr i Australien. Så jag känner att vi har lite gemensamt även om vi inte känner varandra ;) Om du har tid och ork får du gärna svara på några frågor :)
Hur stor budget hade du när du lämnade Sverige?
Vad har varit svårast hittills?
Hur fick du boende?
Njut av ditt äventyr!!

Svar: Hej, Anna! Förlåt för sent svar. Jag är inte alls lika bra bloggare nu som jag var i USA, haha! Kul att du hängde med mig då och fortfarande gör det. :D
Jag hade med mig ca 75.000 när jag åkte från Sverige. Vissa åker med 200.000 och vissa åker med 30.000. Jag har hört att iallafall den australiensiska gränspolisen vill att man har 30-35.000 svenska kronor när man kommer (om man blir kollad, vilket väldigt få blir). För NZ vet jag inte säkert vad som gäller. Det beror på vad man vill göra när man anländer. Jag valde att resa i två månader och göra alla stora dyra utflykter och vara arbetslös väldigt länge, men vissa väljer att bosätta sig och börja jobba med en gång och då behövs ju naturligtvis mindre startbudget. :) Man skall komma ihåg att det kan ta längre tid än vad jag både tror och kanske hade räknat med att skaffa jobb och boende om man har otur och man tvingas betala hyra på hostel och mat och sånt med sina sparpengar. Om man ger sig fan på det och inte är kräsen kan man hitta jobb och boende väldigt fort, men som sagt, har man otur eller är lite lat eller kräsen kan det ta längre tid.

Svårast för mig har nog varit... hitta ett jobb som jag trivts med tror jag. Jag har haft tre jobb än så länge och trivs bra nu på mitt nuvarande men höll på att döda både mig själv och alla andra på mina två första jobb. Men jag skall inte säga att det har varit svårt heller i den bemärkelsen. Jag var ganska lat faktiskt och tyckte att livet som arbetslös var ganska soft. To be honest är inte mycket speciellt svårt här. Allting löser så himla smidigt och man får lära sig så mycket av andra människor som gör att allting bara blir bra. Jag kom hit utan någon som helst plan eller vetskap om hur något skulle bli eller vad jag skulle göra, men med tiden blev mycket självklart och undrar man något finns det alltid någon som kan svara. Kan faktiskt inte säga att någonting har varit svårt. :)

Min lägenhet flyttade jag in i när en av mina kompisar flyttade ut för att hennes visum gick ut och hon behövde åka hem till Sverige. Jag hade i någon facebookgrupp kommit i kontakt med några som skulle ut och bärsa en kväll och vi slutade upp i lägenheten jag bor i nu, två månader innan jag flyttade in. Jag fortsatte att hänga med de som bodde där och vi blev vänner medan jag fortfarande bodde på hostel. Sedan när en av tjejerna som sagt flyttade ut och jag var bjuden på hennes goodbye BBQ så frågade jag ifall de hade hittat någon son skulle ersätta henne och ta hennes säng och de sa att någon hade varit och kollat men inget var säkert ännu och det var då jag frågade ifall jag fick flytta in, eftersom att jag kände en del av de som fortfarande bodde kvar och det fick jag. :) Jag hade väldig tur som fick flytta in med vänner men nu är nästan hela lägenheten utbytt sedan jag flyttade in eftersom att folk kommer och går. Vi har fått nya flat mates sedan min första tid men det har blivit så himla bra. Vanligast att skaffa bostad är genom att gå med i facebookgrupper som typ Backpackers i Australien/NZ eller om man kan tänka sig att bo/hänga med svenskar finns det flera grupper som Svenskar i Australien/NZ och också för specifika städer som Svenskar/Backpackers i Melbourne/Queenstown/Auckland eller vart man nu skall bo. I såna grupper läggs det väldigt ofta ut annonser från folk som skall flytta ut och som söker någon som vill flytta in. :) Andra alternativ är hemsidor som gumtree.com eller flatmates.com tex. Nu vet jag inte om de är bara för Australien eller för NZ också, men jag är säker på att NZ har liknande hemsidor där man kan hitta annonser där folk letar efter folk som vill flytta in. Här nere down under kommer och går folk så mycket att det alltid finns lägenheter ute att flytta in i. Det är absolut lättast att hitta om man kan tänka sig att bo tillsammans med andra. Att hitta en egen lägenhet har jag ingen aning om, det har jag aldrig hört någon göra. :)

Hoppas du får det fantastiskt i NZ! Det är en sjukt äventyr man ger sig ut på som man lär sig så mycket på. Jag njuter av varenda minut här!
Isabelle Hagberg

Kommentera inlägget här: