10 september - Mission Beach
När Andreas checkade in på hostellet någon dag efter mig så hörde jag att han berättade att han var från Göteborg i Sverige. När han sedan frågade mig ifall jag visste vart skedarna fanns så svarade inte vart skedarna fanns utan svarade "jag hörde att du också är från Göteborg" varpå han brister ut i ett leende och säger "vad skönt att få höra lite göteborgska!", haha. Den här dagen stack han och jag ut på äventyr.
Promenad ner till caféet. Given cheesecake och milkshake.
Promenad ner till caféet. Given cheesecake och milkshake.
Jag visade honom nationalparken där jag hade vandrat ett par dagar tidigare. Den här gången sprang vi inte in i någon cassowary men däremot mötte vi på världens tredje farligaste orm.
När vi kom ner efter vandringen var vi supersvettiga och spontanbadade i havet. Sjuka vågor, jag fick lite uppleva hur det kanske känns att dö i en tsunami.
Förgäves försökte vi öppna alla kokosnötter där vi hörde att det skvalpade inuti. Gick inte.
Och detta var kvällen då jag åt min första riktiga måltid. Andreas lagade! Thanks, buddy!
Det är en konst att tänka och prata på två olika språk samtidigt. Ofta slutatde det med att Andreas och jag pratade engelska med varandra, trots att vi var ensamma. Vi kom på oss själva efter ett par minuter och växlade över till svenska, men ibland blir det för mycket för hjärnan med två språk samtidigt.
Det är en konst att tänka och prata på två olika språk samtidigt. Ofta slutatde det med att Andreas och jag pratade engelska med varandra, trots att vi var ensamma. Vi kom på oss själva efter ett par minuter och växlade över till svenska, men ibland blir det för mycket för hjärnan med två språk samtidigt.
Den kvällen förlängde jag my stay ytterligare två nätter. Det sades ju att det skulle bjudas på gratis alkohol kvällen efter. Det kan man ju inte missa.