29 april

Det är så himla dags för mig att göra en ny header till bloggen. Jag gjorde min nuvarande i Sverige med bara bilder från SVerige of course och såg fram emot att få göra en ny med bilder från USA, men inte har det hänt på alla månader. När jag väl öppnar Photoshop för att börja pilla så brukar jag sitta hela natten (bokstavligen), men den där natten har inte kommit ännu. Det är så dags verkligen! Blir la lagom till att mitt år här är över, haha. Eller om man kanske skulle ta och göra det på lördagkväll, nu när man helt plötligt FICK LEDIGT DEN KVÄLLEN TJOHO! Värdmamma la fram förslaget om att jag jobbade sent på fredagkväll istället så att de kunde gå ut på date night och att de har ungarna på lördagen för att ungarnas kusin kommer över. I don't mind.
 
Well, jag la mig tidigare igår för att inte vara lika trött, och lika trött är jag inte men jag fick ändå höra av värdpappa "du ser så trött ut". När klockan börjar närma sig sju så börjar energin att tryta. Idag har jag ju också jagat ungarna runt hela lekplatsen när vi lekte Tag. Dubbla träningspass! Det var ju alltid jag som var "it" också eftersom att så fort jag kom nära ungarna så skrek dem "no no no stop it!" och så var det paus i leken tills det att de kommit en bit ifrån mig och skrek "try to catch me!". Chanslös verkligen, haha. Tvillingarna och jag behövde inte hämta upp Addie idag för att värdmamma tog henne till en flickkör som hade öppet hus idag. Addie älskar att sjunga, sjunger hela tiden och har en ganska fin röst som hon nog har chans att jobba upp till någonting riktigt bra. Så de två checkade in en kör här i staden och det verkade som att Addie gillade det. Så social som hon är så behöver hon komma ut på fler aktiviteter med barn i hennes ålder och inte bara snacka gojja med hennes tråkiga, trötta au pair. ;)
 
Tvillingarna och jag åkte istället till vår favoritlekplats med den vackra vyn över downtown och Mount Rainier. Idag var det strååålande väder och supervarmt och vackrare vy över berget och alla andra berg som omringar har jag knappt sett förut. Perfa! Vi hade en kanonstund utan något gnäll och lekte som sagt både jage och gungade tillsammans på samma gunga. När vi kom hem var vi fortfarande ensamma ett tag och de hjälpte mig att renbädda sina egna sängar med sängkläderna som låg i torktumlaren och som jag varit för lat för att fixa tidigare under dagen. Eller ah, "hjälpte" mig. ;) Sedan var det dags för middag och idag serverades det fläskkotletter med pasta och tomater. Addie och värdmamma kom hem lite senare och Addie hade fått en sån där slajmig yoyo-grej i sin kids meal så vi lekte med och bråkade om den en tag. Värdpappa kom sedan hem och sa att jag kunde gå ner på mitt rum om jag var trött, men någon konstig känsla liknande "jag älskar er, jag skall snart åka hem, jag vill spendera all tid jag kan med er" tar över mig ibland numera och gjorde ikväll så jag stannade uppe. När TV:n kom på dock så går det inte att få kontakt med någon så då var det tog tid för mig att pallra mig neråt.
 
Imorsre vaknade jag upp med träningvärk efter gårdagens träningspass på mitt nya gym tillsammans med en ny coach. Så gött. Det var ju ett tag sig en kände den där goa smärtan nu när man vart på semester och allt. Idag träffade jag henne igen för ytterligare en session tillsammans där vi fortsatte att gå igenom god form och sedan körde vi på ett skyhelvetes pass som fick mig att vilja dö. Vi har tre sessions kvar tillsammans innan jag kan gå in i gruppträningen. Det är nämnligen ett crossfitgym som jag joinat. Charles var väldigt mycket into crossfit och jag hade så gott som personliga crossfitpass med honom och jag älskade det upplägget. Dessvärre slutade han ju på mitt gym och jag trodde att jag var redo att stå på egna ben, men motivationen stack ju med honom till hans nya gym och kvar stod jag och orkar inte planera min egen träning, haha. Hans pass med mig såg exakt ut som passen de kör på crossfitgymmen och istället för att följa efter honom och fortsätta att betala sjuka pengar för personlig träning och fortsätta ha den där stressen om att ungarna kanska är sjuka när jag har en session så jag måste avboka den och sabba hans schema så valde jag att börja på ett nytt gym där träningen jag gillar är billigare och jag inte är tvingad att komma till sessions och förhoppningsvis motivationen hittar till mig igen. Dessutom ligger det nya gymmet gångavstånd från where I live och det känns så gött. Inte behöva planera för den där timman som bussresan tog fram och tillbaka downtown. Nae, jag tror att det blir bra. Så nu träffar jag en av coacherna ensam för att se till att få in rätt form så att jag inte skadar mig själv när jag väl kommer till gruppträningarna senare. Excited!
 
Imorgon skall det bli skitvarmt och på torsdags skall det bli 30 grader. Summer is coming. Vet inte om jag gillar det så varmt riktigt. :(
 
Och vad hände inte idag då på väg hem från gymmet? Jag tar och tappar min telefon rakt ner i asfalten så att hela skärmen går i tusen delar. Inte någon enstaka spricka utan tusen delar verkligen. Nu när jag jobbar på touch screenen så får jag små glasbitar i fingrarna, haha. Så jääävla onödigt och irriterande. En utgift jag inte alls är sugen på. Men jag har redan kontakt med stället som skall fixa det åt mig, så lugn bara lugn. Nu väntar jag bara på att den där feta lönen som med glädje betalar det här som kommer kosta skjortan skall ramla in på kontot.
Pappsen:

Åååååååååååååh...

Svar: Först övervägde jag att inte skriva ut det här för att du skulle se. ;)
Isabelle Hagberg

Kommentera inlägget här: