30 augusti

Två månader.
 
Det har gått två hela långa månader, men det har också bara gått två små fjuttiga månader. Det svider mer och mer för varje dag som går. Jag visste att idag var en speciell dag när det kom till dig, mamma, och för en sekund slog det mig att jag ville ringa och uppvakta dig. Jag kan fortfarande inte fatta. Jag bara visste att det var någonting speciellt, jag kan inte fatta vad det är som har hänt.
 

29 augusti

Jag är verkligen exhausted. Från det att jag vaknar till det att jag vaknar nästa gång. Dygnet runt.
 
Jag var uppe vid sju, idag dock duschad och iordninggjord eftersom att värdpappa och jag skulle iväg plus att kidsen och jag skulle ha en playdate senare. Samma morgonrutin som alltid med kläder och frukost och ut i mammas bil för att åka till skolan. Värdpappa och jag drog iväg och jag orkar inte ens prata om det vi gjorde men jag fick chansen att säga ordet FUCK typ 354 gånger i bilen tillbaka och det lättade trycket lite. Jag bad om ursäkt för mitt språk, men jag har hört värdpappa säga det också, därför vågade jag. Jag tror jag pratar bättre engelska när jag är upprörd, haha. Kanske för att jag får lite betänketid att bygga en mening medan jag säger "fucking" mellan varje ord, haha. Varit arg på engelska - CHECK. Men idag är jag glad att jag har just mina värdföräldrar. Jag fick tillåtelse att kalla kärringjäveln jag hamna i luren på för BIATCH och mina värdföräldrar totally stöttade mig och sa att jag jag absolut fick ringa upp henne och vara otrevlig, om det fick mig att må bättre. Nu orkar jag inte prata mer om det, haha.
 
Idag kom vår städerska över för första gången sen jag kom hit. Hon kommer varannan torsdag och är verkligen så härlig! Nästa gång hon kommer vill jag nästan hänga med henne medan hon städar. Hon gör grovstädningen med damsugning och badrum typ. Hur mysig som helst!
 
Sen var det dags att hämta ungar. Vi åkte direkt hem eftersom att vi väntade besök och besök fick vi. Ungarnas kompisar och deras tyska au pair kom hem till oss och lekte, men värdmamma blev arg för att barnen kastade saker och jag kände mig som en värdelös au pair. Det är bara så mycket som pågår samtidigt, både i och runt omkring mitt huvud.
 
Sen drog värddotter iväg tillsammans med båda päronen på picknick med sin nya skola och jag vet inte hur de hade det eftersom att Seattle visade sig från sin rätta sida idag, vad jag har förstått, och levererade både regn och åska. Tvillingarna och jag stannade hemma och bakade kakor, åt left overs och såg på barnprogram innan resten av familjen kom hem. Då började vi packa på riktigt inför helgen. Vi åker till zoot imorgon bitti med barnens skola och direkt efter det åker vi till stranden där vi skall bo till på måndag. Typ alla familjer åker iväg över denna helgen då det är en av sex stora högtider; Labor day. Man skulle kunna tro att vi skall vara borta i två veckor med all vår packning och man skulle verkligen kunna tro att vi skall mätta 56 magar med all den värdkosten vi har med oss till bilresan. Vid halv tio kunde jag checka ut och gå ner och packa min egen väska. Imorgon drar vi och kommer tillbaka på måndag! Ha dé gött haj
 
Svenskt knäckebröd i en plastpåse. Givet.

28 augusti

Jag gick upp vid typ kvart i sju eller något. Drog på mig en BH och gick upp för trapporna i pyjamasen och där satt kidsen i soffan framför barnprogram. Det är skönt när de redan är vakna. Tiden från det att jag väcker dem till det att vi kommer ner för trapporna till köket för frukost kan vara lååång. Jag fixade deras frukost, de åt, klädde på sig (det här med att tvillingarna delar garderob och sen säger "this is not mine" när jag kommer ner med kläder drives me crazy, haha) och sen kickade de ut med mamman deras till skolan. Jag satte då igång med att laga pasta med köttfärssås. Eftersom att vi skulle till gymnastiken efteråt och skulle komma hem sent så behövdes det vara färdigt när vi kom hem. Jag hackade grönsaker och la i kastrullen, kryddade och ställde på spisen, färdigt att bara sätta på för värdmamma innan vi skulle komma hem.

Oh yeah, halvfabrikat med halvfabrikat!
 
Sen tänkte jag åka och försöka hitta till gymnastiksalen by myself innan jag skulle köra ungarna dit för att vara säker på att jag hittade, men värdmamma bestämde sig för att hänga med mig och visa mig vägen. Och tur var väl det, för fyfan vilket helvete det är att köra här. Det är delvis jobbigt för att trafiken och alla idioter här är jobbiga, men det är också jobbigt när man inte kan vägarna till platser och inte vet vart man skall svänga eller någonting. När vi åkt en gång dit och tillbaka gjorde vi samma resa en gång till för att jag verkligen skulle fatta vart det låg. Jag fattade ingenting av alla korsningar och linjer och filer och kände mig som världens mest värdelösa.
 
När vi kom hem gick jag raka vägen ner på mitt rum och bara kastade mig på sängen. Jag tog mig en powernap tills det var dags att vakna och hämta kidsen. Jag var inte på bra humör alls under hela dagen och orkade inte ens duscha innan jag gav mig iväg. Jag hämade upp kidsen, körde till gymnastics, gick in och pratade i receptionen eftersom ungarna fick nya coacher idag och såg till att de kom till sina lektioner.
 
Huge sal med massa ungar. Vissa grupper är verkligen på en hög nivå och vissa ungar ligger inne med sjukt muskulösa armar och ryggar.
 
Tvillingarnas lektion slutade en kvart innan deras systers gjorde och vi satte oss ner för att äta lite crackers. Jag ville att de skulle tvätta sina händer först eftersom de tagit på så mycket smutsiga redskap i gymnastiksalen (är skitorolig att någon unge ätit nötter och sen tagit på ett redskap och sen kommer mina ungar och får det på händerna och stoppar i munnen) och den ena tvillingen gjorde upror och ville inte tvätta sig. När deras syster var färdig tog det oss lång tid innan vi kom till bilen. De ville inte sätta på sig skor, de ville inte gå bort från vattenkranen, de ville ingenting. Jag försöker att bara tala lugnt med dem, och till slut fick jag med dem ut till bilen. Där fortsatte whinandet då den ena inte ville att den andra skulle gå in genom samma bildörr och helvetet bröt löst. Som tur är håller det inte i sig forever, och till slut kunde även jag knäppa på mig bältet och lämna stället.
 
När vi kom hem käkade vi middag och sedan byggde lego. Då hade vi en mysig stund och värddotter sa "Isabelle... I love you". Sen började värdmamma och jag att packa inför helgen då vi skall vara borta men hann inte packa klart förrän den ena ungen flippade och alla blev arga och trötta och gapade och grinade. Jag lämnade den ungen till hans mamma och tog hand om de som var lugna, sen gick jag ner på mitt rum. Det är såna här kvällar jag har fruktat.