15-16 oktober - Byron Bay
Jag kan säga som så här att dagen efter vår utgång i Surfers gick det inte i många knop. Som sagt fick en ju gå upp vid sju, checka ut vid åtta för att hinna morgonbussen vidare, efter att ha kommit hem klockan fem. Värre saker har man gjort, men det krävdes lite extra effort för att få det att gå ihop denna morgon. Ja, det vore ju dumt att påstå att det var nyktra ben som stapplade ner för trappan med ryggan på ryggen. Jag överlevde, ramlade inte, glömde nog ingenting och hittade till busshållplatsen. Win! Snacka om att totaldäcka på bussen och sedan ramla ut några timmar senare i Byron Bay.
Dagen efter var jag på benen igen. Jag hade checkat in i ett jättehärligt rum med grymma roomies. Nu var det ju också så att HELA Byron Bay var fullbokat så jag hade tur som hittade EN säng att boka, men fick betala EN FÖRMÖGENHET, ta mig på orden verkligen. Över dubbelt så mycket som jag betalat någon gång under resan. Men det var det värt! Grymma roomiesar som sagt!
När jag andra dagen tog mig ut och stack ner till den vackra stranden i Byron, vilka tror ni inte ligger och steker där? Andréa, Ellen och Johanna från Norrland. Vad blir det nu; femte gången vi möts, haha? Så kul. När jag sedan säger hejdå till dem, vem möter jag inte på vägen ifrån stranden? Frida! Och vad blir det, sjätte gången vi ses, haha? Det är sanslöst, men så kul! Mitt hostel anordnade en Lighthouse walk den eftermiddagen som mina roomies och jag gick, och så fick jag med mig Frida. The lighthouse är typ number one sevärdhet i Byron.
Kikar ner på delfiner
Made it!
När vi kom tillbaka från vår vandring käkade mina roomiesar och jag middag tillsammans, fixade oss och sedan vart det fest igen.
Herrejissanes vilket fläng det blev där på kvällen sen. Frida (som bodde på ett annat hostel) messade mig och sa att hennes hostel delade ut stämplar till gratis inträde på klubben som vi skulle till på kvällen och snål som man är stack man ju dit för att raffa åt sig en stämpel som skulle delas ut efter kl 22. Frida och jag satt och drack min grogg i buskarna ett tag innan det blev dags. Det var nog faktiskt den äckligaste groggen jag blandat. :) Alla tyckte att den var vidrig men vad skall man göra? Äre fest är äre. Man tager vad man haver. Fulla blev vi ju, och
det var ju huvudsaken.
Som sagt, kl 22 skulle stämplarna delas ut och vi fick våra lite efter 22 och stack direkt till klubben efter det. Mötte några tjejer på vägen som berättade att de just varit vid den klubben men att det kostade en sjuk summa för att komma in, TROTS STÄMPEL. Stämpeln skulle tydligen gälla innan 22 bara. Och vi som fått dem efter 22? Haha, vi blev helt rasande och marsherade som soldater dit och jag sa upprepade gånger "THIS IS SHIT". Jag var beredd att ställa till världens scen för det här (och Frida som en gång hamnade i fyllecell efter att ha brottats med vakten hade säkerligen backat upp mig), för det var inte rättvist, det här med stämplarna. Men vi kom dit och efter att ha gått till varenda vakt (efter att de första sagt "du behöver två stämplar") så kom vi faktiskt in med bara en. Ren tur, tror jag. Tur för vakterna menar jag. ;) Helvetet hade brutit sig löst där ifall jag inte lyckats, så det var ju tur. Varför vi valde den här klubben ikväll var för att de bjöd på Paint Party:
Och nakna brudar i baren
När vi kom in var det en sjuk kö till färgen och jag var törstig efter icke-alkoholfritt, men saken var den att man fick billigare drinkar ifall man var målad. Och jag hade ju inte hunnit bli målad. Så jag fick ju helt enkelt gå runt och krama alla på hela dansgolvet för att kleta av lite av deras färg på mig samt doppa händerna i deras drinkar, blöta ner deras förg och sedan kleta det på mig själv. Ja, vad fanns det annars att göra när kön till färgen var så lång? Så det sysselsatte jag mig mer medan Frida köade. När jag kände mig tillräckligt färgglad gick jag fram till baren och visade upp mig färg, nä, då var ju tiden för den dealen förbi också. Så mycket effort, så lite sucess. Men vi fick oss drinkar iallafall, och sedan sket vi i att måla oss. Vi dansade ett tag, men dansgolvet var så FÖRBANNAT trångt (och dessutom uppe på olika nivåer så man ramlade ju ändå ner så fort man tog ett danssteg) så vi fick nog och lämnade det stället. Riktig besvikelse faktiskt för en hade sett mycket fram emot paint party.
Dagen efter var jag på benen igen. Jag hade checkat in i ett jättehärligt rum med grymma roomies. Nu var det ju också så att HELA Byron Bay var fullbokat så jag hade tur som hittade EN säng att boka, men fick betala EN FÖRMÖGENHET, ta mig på orden verkligen. Över dubbelt så mycket som jag betalat någon gång under resan. Men det var det värt! Grymma roomiesar som sagt!
När jag andra dagen tog mig ut och stack ner till den vackra stranden i Byron, vilka tror ni inte ligger och steker där? Andréa, Ellen och Johanna från Norrland. Vad blir det nu; femte gången vi möts, haha? Så kul. När jag sedan säger hejdå till dem, vem möter jag inte på vägen ifrån stranden? Frida! Och vad blir det, sjätte gången vi ses, haha? Det är sanslöst, men så kul! Mitt hostel anordnade en Lighthouse walk den eftermiddagen som mina roomies och jag gick, och så fick jag med mig Frida. The lighthouse är typ number one sevärdhet i Byron.
Kikar ner på delfiner
Made it!
När vi kom tillbaka från vår vandring käkade mina roomiesar och jag middag tillsammans, fixade oss och sedan vart det fest igen.
Vackra Sara från Israel! Den första jag möter från Israel här eller ens hör om, och vi hade en grym helg tillsammans! + Fina Adrian
Någon + Cat & Stephan från mitt rum
Herrejissanes vilket fläng det blev där på kvällen sen. Frida (som bodde på ett annat hostel) messade mig och sa att hennes hostel delade ut stämplar till gratis inträde på klubben som vi skulle till på kvällen och snål som man är stack man ju dit för att raffa åt sig en stämpel som skulle delas ut efter kl 22. Frida och jag satt och drack min grogg i buskarna ett tag innan det blev dags. Det var nog faktiskt den äckligaste groggen jag blandat. :) Alla tyckte att den var vidrig men vad skall man göra? Äre fest är äre. Man tager vad man haver. Fulla blev vi ju, och
det var ju huvudsaken.
Som sagt, kl 22 skulle stämplarna delas ut och vi fick våra lite efter 22 och stack direkt till klubben efter det. Mötte några tjejer på vägen som berättade att de just varit vid den klubben men att det kostade en sjuk summa för att komma in, TROTS STÄMPEL. Stämpeln skulle tydligen gälla innan 22 bara. Och vi som fått dem efter 22? Haha, vi blev helt rasande och marsherade som soldater dit och jag sa upprepade gånger "THIS IS SHIT". Jag var beredd att ställa till världens scen för det här (och Frida som en gång hamnade i fyllecell efter att ha brottats med vakten hade säkerligen backat upp mig), för det var inte rättvist, det här med stämplarna. Men vi kom dit och efter att ha gått till varenda vakt (efter att de första sagt "du behöver två stämplar") så kom vi faktiskt in med bara en. Ren tur, tror jag. Tur för vakterna menar jag. ;) Helvetet hade brutit sig löst där ifall jag inte lyckats, så det var ju tur. Varför vi valde den här klubben ikväll var för att de bjöd på Paint Party:
Och nakna brudar i baren
När vi kom in var det en sjuk kö till färgen och jag var törstig efter icke-alkoholfritt, men saken var den att man fick billigare drinkar ifall man var målad. Och jag hade ju inte hunnit bli målad. Så jag fick ju helt enkelt gå runt och krama alla på hela dansgolvet för att kleta av lite av deras färg på mig samt doppa händerna i deras drinkar, blöta ner deras förg och sedan kleta det på mig själv. Ja, vad fanns det annars att göra när kön till färgen var så lång? Så det sysselsatte jag mig mer medan Frida köade. När jag kände mig tillräckligt färgglad gick jag fram till baren och visade upp mig färg, nä, då var ju tiden för den dealen förbi också. Så mycket effort, så lite sucess. Men vi fick oss drinkar iallafall, och sedan sket vi i att måla oss. Vi dansade ett tag, men dansgolvet var så FÖRBANNAT trångt (och dessutom uppe på olika nivåer så man ramlade ju ändå ner så fort man tog ett danssteg) så vi fick nog och lämnade det stället. Riktig besvikelse faktiskt för en hade sett mycket fram emot paint party.
Vi stapplade vidare för fan, man var ju i sin bästa form där vid midnatt - ettsnåret eller vad det kunde ha varit, men så är det ju som så att klubbarna stänger typ klockan två här eller något (och då släpper de inte in efter ett-halv två), så det var ju knappats någon idé att försöka mer. Inte ifall man skall hinna KÄKA KEBAB. Och det skulle vi ju. Vid kebaben hittade vi Johanna och Ellen. Snacka om att jaga varandra.
Det är tur att Frida är helt grym, för det gjorde ju kvällen fantastisk ändå!