8 oktober - Australia Zoo

I morse checkade jag ut från mitt hostel i Noosa (när jag packade ihop fick jag se att någon snorunge hade druckit upp alla mina tre liter goon?! ALLTSÅ LÅT MINA SAKER VARA) och tog mitt pick och pack och åkte bussen till Australia Zoo, Steve Irwin och hans familjs zoo. Som sagt, jag har svårt för djurparker, men denna gillade jag. Jag gillar Steve Irwin. Och zooet pekade massor på att djur skall få leva fritt (trots att de har de instängda) och att vi måste ta vara på the wildlife och få stopp på tjuvskytte osv. 

Jag hoppas att jag är nära min mens och har någon slags pms för jag brast ut i tårar tre gånger under dagen, haha. De hade en show under dagen där massa vackra fåglar flög ut och flög runt omkring oss, såna vackra australiensiska färgglada fåglar och jag fick sitta med solbrillorna på för jag satt och lipade när jag såg dem och tyckte de var så vackra och duktiga, haha. Men det var också när jag kom till tigrarna och två vackra tigrar låg och gottade sig på marken när vårdarna väckte dem och satte dem i kedjor. Ja, jag grät. Jag har blivit blödig på äldre dar. 
 
Jag hade en fantastisk dag faktiskt. Jag älskar djur så mycket. Tycker visserligen inte att det passar sig att se giraffer och noshörningar här eftersom att de är afrikanska djur. Jag har sett vilda krokodiler, valar, kängurus, koalor osvosv här i Australien för att det är här de lever. Vill jag se en giraff så borde jag behöva åka till Afrika och åka ut på savannen och kolla på dem i det vilda. Steves zoo verkade tycka detsamma innerst inne. 







Konstigaste kreaturet jag sett i mitt liv???

Dingo puppies, oh my god


Det kom inte som en nyhet för mig, hur allvarlig situationen för världens tigrar är, men det berörde mig extra idag. Idag bestämde jag mig för att tiger är mitt favoritdjur. Men alltså, för hundra år sedan fanns det 100,000 vilda tigrar. Nu finns det mindre än 4000 vilda tigrar i hela världen och de är utdöda på många av de ställen där de brukade leva. Och varje dag dödas 4-5 tigrar. Alltså tigrar kommer dö ut om vi inte stoppar det där!! Usch, gissa om jag lipade till det här också, haha. Jag köpte ett tigerarmband för att stödja Australia Zoos tigerprojekt. 




JÄTTEVIKTIGT JÄTTEVIKTIGT
Här ser vi schackpjäser gjorda av elfenben och en pall gjord av en elefantfot. Flera elefanter har dött BARA för att dessa saker skulle tillverkas. Alla saker de visade på zooet hade åkt fast i tullen när någon försökt få in dem i landet. Tigerskin, geopardskin och en massa asiatiska (framförallt kinesiska) "mediciner" innehållandes djurdelar där djuren fått dö, bara för den sakens tillverkan. KÖP ALDRIG SÅNT SOM INNEHÅLLER DJUR. "Medicinerna" som inte ens bevisligen hade någon effekt innehåll tiger, FÖR INGEN NYTTA, och tigrarna håller på att dö ut. Om någon försöker sälja dig saker med delar av djur i, köp inte och anmäl dem!

Steve öppnade också ett animal hospital intill sitt zoo där man fick gå in och titta. De hade inne massa skadade djur, framförallt koalor och kunde under sommaren få in 65 djur per dag. Här får djuren kurera sig och sedan leva fritt på ett inhägnat område ett tag så att personalen kan se att djuren kan klara sig själva och sedan släpps de ut i det fria igen. När jag var där fick de in en koala om blivit attackerad av en hund. 


EXAKT det här jag alltid har velat ha sagt.


Stackars koala hade varit i fight med en annan koala

Det var en annan atmosfär på detta zooet än andra zoo. Jag grät när jag stod och tittade på de instängda djuren, men zooet gick i Steves andra att värna om The wildlife.
 
På eftermiddagen tog jag bussen till Brisbane och skall stanna här i tre dagar nu. Har bara hört dåliga saker om staden och att den skall vara tråkig osv, men jag kan inte hjälpa att tro på den ändå. En gång, och en gång only, hörde jag två tjejer säga "we love Brisbane" och jag tänker tro på Brisbane, trots att jag har hört ca 200 gånger att det inte är något att se. Jag har känningar av att jag kommer gilla det här.
 
Haha, nu på kvällen så kom det in en kille i mitt rum som också sover här, vi presenterade oss och när jag sa vart jag var ifrån sken han upp "SVERIGE!". Ytterligare en svensk, haha. Nu är vi fyra svenskar i det här rummet. Och sen visade det ju sig att den här Rasmus bor i Mölnlycke och råkar ju också jobba cirka 500 meter från mitt hem i Partille. Vi har ju garanterat gått förbi varandra i Sverige, och nu möts vi här i sängarna bredvid varandra i Brisbane på andra sidan jorden. Ja, du. 
Kommentera inlägget här: