Isabelle - 2 - 24 maj

2 - 24 maj - Farmlife

Här kommer ett gäng bilder från mina tre veckor på Robs farm ute i Oberon, NSW!

WALT <3 Faktisk döpt efter en av mina favoritkarakärer Walter White från Breaking Bad
Alltså HUR ADORABLE? De fyra hundarna Pookie, Walt, Sarahk och Chewie blev mina bästa vänner på farmen. Bättre hundar har jag nog inte träffat innan. De var så glada, så vänliga, kamratliga och gosiga. Jag saknar dem faktiskt redan, alla fyra.

Molly <3 Min favoritget av alla getter. Hon pratade jättemycket, svarade alltid när man ropade på henne och kom alltid till en för att gosa när man kom in i hagen. Hon är uppvuxen med hundar innan hon till Rob så hon tror nog fortfarande att hon är lite av en hund.

Världens bästa Molly <3

Det otroligt vackra landskapet

Chewie som är hälften hund, hälften dingo. <3

Under mina första två veckor var Jana från Tyskland (hon heter INTE Diana som jag trodde första veckan, haha) och Eric (inte Erik) fron Nederländerna med mig på farmen. De hade varit där i två-tre veckor när jag kom dit.

Och på landet kan man åka med på bilen, utanför bilen ^

Farmen har 40+ getter men 32 av dem lyckades rymma så wombats gör tunnlar udner stängslet och sedan kommer getterna med sina horn och bänder upp stängslet. Jana, Eric och jag blev satta på att ta världens längsta promenad för att försöka hitta getterna.

Getjakt

Just den dagen hittade vi inte en enda get.

Rotfruktsplockning

Sprayning av blackberry bushes

När vattenpumpen kränglade en jävla massa så att vi vissa dagar slutade upp helt utan rinnande vatten fick vi brudar försöka ta tag i saken och vattenpumpen.

Hönsen som jag släppte ut varje morgon (då kände jag mig faktiskt som pigan Lina från Emil i Lönneberga) och matade varje efermiddag samt samlade ägg.

En dag lyckades en av hundarna göra sönder låset in till höndgården och fick tag på en höna och bet henne ganska illa i foten. Rob och jag fick plåstra om henne och jag fick hålla hönan i farmen som en bebis medan Rob plåstrade om hennes sår. Hon var helt lugn i min farm och till och med blundade till slut och jag blev lite rädd att hon skulle dö av chock/stress i mina armar, men hon lever och frodas fortfarande! Men det var faktiskt en speciell upplevelse för mig. Jag var naturligtvis ledsen för att hon hade skadats, men när jag stod där med hönan i min farm tänkte jag "tänk att jag får uppleva det här".

Det här är också en liten men betydelsefull sak som jag fått uppleva. Jag har fått äta en hemmalagad schwarzwaldtårta bakad av en riktig tyska, haha. ;D Jag har dessutom lärt mig att schwarzwald betyder black forest. Eller ah, svart/mörk skog. Jag hade INGEN aning.

Rob fyllde 62 år!

Det var dagen då vattenpumpen inte ville fungera och vi insåg att det var ett av rören som var sönder så den natten grävde vi upp hela trädgården.

Walt & Chewie <3

Våra getter som vi åkte och hämtade gran till från skogen både en och sju gånger.

Jana & Eric

Eftersom att vi inte hade någon som helst mobiltäckning på farmen tog vi tre oss en lång promenad upp på en kulle för att få täckning och ta emot eventuella sms, haha.

På vägen tillbaka var det min idé att vi skulle gå rätt igenom skogen istället för att ta grusvägen och det fick jag äta upp sedan när vi gått ett tag och möttes av en vägg av black berry bushes som vi rev upp våra kroppar på när vi ändå gav oss på att gå igenom där.

Den fridfulla miljö jag tog löprundor i.

Den bästa hejarklacken när man springer ^

Lucas, min favoritkille. <3 Så kelig och kom alltid för att gosa.

Haha, alltså förlåt men...

Efter att jag varit på farmen i två veckor åkte Jana och Eric därifrån för nya äventyr och några dagar senare kom istället de här tyska tjejerna dit, Emilie och Caro! En kväll fick vi en leverans på 105 höbalar som vi nästa dag fick i uppgift att stapla iordning så bra vi kunde. Att klättra på höbalar var också något som fick mig att känna mig som någon från Lönneberga socken i Småland. ;)

Går ut med min get bara

Molly <3

Så här såg det ut de flesta kvällar. Tre europeiska backpackers och tre hundar mös till det i min säng medan vi såg på film.

Jag kom in i en underbar rutin på farmen så jag var jättetrött klockan åtta på kvällen och gick och la mig mellan 21 och 22 och sedan alltid vaknade upp av mig själv, utvilad, klockan sex på morgonen. En kväll gick jag till och med och la mig halv nio på kvällen och vaknade klockan fem utvilda och kunde kolla på soluppgången. Det var nästan så att jag fick in en "dålig" rutin när man brukar gå och lägga sig för sent coh gå upp för sent, fast tvärtom, haha! Jag var vaken och utvilad klockan sex varje morgon och vaknade inte av mitt alarm en enda morgon. Att det skulle ta mig 23 år att förstå att gå och lägga sig i tid är nyckeln till en utvilad morgon.

Men nu har jag och den här alldeles för fullpackade och alldeles för tunga ryggsäcken lämnat the country side och sitter nu i Sydney. Rutinen från farmen sitter fortfarande kvar så mina två mornar här i Sydney har börjat klockan sex på morgonen och nu är klockan elva på formiddagen och jag har varit vaken since forever känns det som. Ikväll kl 21 går mitt flyg till Darwin längst uppe i norr. Jag tycker att det börjar bli lite för kallt här nere i landet för en garderob som inte innehåller någon jacka och då får man åka dit där ens kläder passar, haha. (Jag kommer klaga på att det är för varmt). Jag är jätteglad för den farmupplevelsen jag fick, även om det kanske inte gav den där riktiga upplevelsen som vissa backpackers får när de är på riktigt stora farmer. Jag kan se mig själv på en farm igen här i Oz om jag hinner innan hemresa, men om det inte blir något mer farmande så är jag nöjd med det jag fick. Det gav mig inget visum men det var inte heller tanken - det gav mig en massa tid med djur jag inte annars får spendera tid med och det gav mig tid bort från rusningstrafik. Jag är nöjd och nu är jag väldigt excited över vad som komma skall och ta vara på mina sista sju veckor.

Next stop: Darwin.