6 maj - Farm

Hej igen ifrån landet långt långt borta

Jag har det bra! Lever verkligen farmliv. Drar nog på mig en bonnebränna snart, om jag hinner innan jag fryser ihjäl. För så ligger det till här. Vi må ligga norr om Melbourne och så, men hela vägen från Sydney åkte vi uppåt. Upp på bergen. Inte långt härifrån ligger snötäckta berg man kan åka skidor i. Jag fick lock för öronen ett antal gånger på vägen hit eftersom det bara gick uppför. Därför är det SVINKALLT när solen går ner. Vi snackar minusgrader. Iförrgår var vi nere på 1 grad och igår var kallare så jag antar att vi fick känna på minusgraderna igår. I ett hus helt utan isolering och uppvärming. Med en backpack fylld med sommarkläder för Australien är ett varmt land, det vet ju alla. Idag rotade vi igenom Robs (bonden) garderober efter varma kläder och jag hittade några fleecetröjor och pälströjor och vinterjackor och jag har på mig alla samtidigt. Med dubbla byxor och trippla sockar. Och allt sover jag i för annars hade natten blivit då jag somnade in för alltid. Och ALLTID får man höra "men du är ju från Sverige!". Varje gång jag har sagt att någonting att kallt när jag har varit utomlands har jag fått höra det. Ja men i Sverige råkat jag äga jävligt bra vinterjackor OCH bor i ett värmeisolerat hus MED element. Svenskar kan frysa! 

Ingen överdrift what so ever vad gäller dubbla fleecetröjor och dubbla byxor under dubbla täcken. Men på dagen går linne och ett par brallor bra! 

Så här med mig bor alltså Diana och Erik och så Rob. Och alla djur. Framförallt hundarna. De bor VERKLIGEN här. Lever det bästa hundlivet av de alla och är så bortskämda. Och världens snällaste, alla fyra. Igår vilade jag i sängen lite med tre st på mig. Trångt, men iallafall varmt.

Nästan hela min första vecka har gått. Snacka om att tiden FLYGER. I förrgår var vi ute på getjakt. 32 av våra getter har rymt. Wombats gör små tunnlar under våra stängsel och sedan kommer getterna med sina horn och bänder upp det ännu mer och nu har hälften av våra getter stuckit. Det finns ju miiiiil med hagar och öppen mark här så Erik, Diana och jag gick en vandring på flera timmar för att se om vi kunde hitta getterna eller se dem på håll. Erik har hämtat hem dem flera gånger förut. Han har haft bättre tur de andra gångerna dock för denna gång hittade vi inte en enda get. De är borta. 

Igår och idag har vi jobbat med att spraya björnbärsbuskar vi har i hagen. De räknas som ogräs så vi har blandat dödande medel och tagit fyrhjulingen ut och sprayat. Vi stod i tshirt och gjorde det och blev ganska duschade av medlet vi också och hade det överallt, sedan läste vi på flaskan art man skall ha på sig heltäckande kläder och om man får det på huden skulle det tvättas bort IMMINENTLY. Jag både käkade och gick på toa med det där på huden så jag dör la snart, eller får urinvägsinfektion. Det återstår att se what hits me first. 

Vi har umgåtts mycket med djuren. Timmar med hundarna men också en del med korna, getterna och alla fåglar. Vi matar hönsen och gässen varje eftermiddag och likaså burfåglarna (den största bet sönder mitt finger idag så nu döper jag om den från mitt första smeknamn Beautiful till Ugly. Sista jävla gången jag klappade den). Det har varit en lite taskig sommar så hagen har inte så mycket grönt gräs som vi hade velat så idag tog vi in alla kor i trädgården där inget djur ätit av gräset ännu. Vilken fest! Vad som är mest fantastiskt med den här farmupplevelsen, det är att man får vara så nära och så mycket med djuren. Jag klappar kossor och getter varje dag och de är så snälla och goa. 

Vi har två getter som är väldigt glada i människor. Ally och Molly. Molly är min favoritget. Hon är den enda svarta och hänger mer med hästarna än med de andra getterna. Hon vågar gå mor strömmen. Och hon kommer när man ropar. Så söt att jag får inte nog! 

Eftersom att jag överlevde natten och dess kyla tänkte jag faktiskt att det sista jag gjorde här i livet var köra den där fyrhjulingen. Det är sjukt ojämn mark fullt med stenar och backar ute i hagen och det hände mer än en gång att vi räddade fyrhjulingen från att helt tippa över. Erik kör när det är som värst (det är som att köra mitt i skogen) men jag kör lite också så nu har jag äntligen fått göra det! Det var faktiskt ett måste med farmandet. 




Vi har det riktigt bra! Jag är glad att jag får uppleva det här.
Kategori:
Kommentera inlägget här: